Och så vart det tyst.....

Igår kväll bestämde sig de tre äldre barnen sig för att leka kollo och innan jag visste ordet av hade de full cirkus inne på rummet.

I vanliga fall går det bra att stävja dessa små uppror i tid, men igår gick det lite fortare än en höna bajsar så det gick inget vidare.

De små öronen som snabbt uppfattar om man så mycket som TÄNKER på att plocka ut en chokladbit ur skåpet, hade nu stämplat ut och stängt för dagen.

Med min största röst hotade jag med alla möjliga ting - ingen TV, inget datorspelande, ja till och med inställda födelsedagar, men inget bet på de hoppande aporna i sängen.

Full av frustration skruvade jag så ur alla glödlampor och mördade allt som kan likna ljus i rummet och morrade fram:

- Imorgon kommer ni få gå och lägga er klockan SJU!!

De lyckligt stojande barnen svarade med:

- Okej, vi älskar dig mamma! Och tonfallet i rösten avslöjade att de egentligen tänkte "yeah right mamma"....

Haha, så fel de hade!

Samtliga i Fantastic 4 beordrades i säng efter middagen, påminda om vad de gjort kvällen innan och kände sig nog inte fullt så fantastiska längre.

Och mamman kunde njuta av tystnaden redan klockan åtta på kvällen.

Halv nio visste jag inte riktigt vad jag skulle ta mig till med resten av kvällen.

Klockan nio kändes det tråkigt att jag träffat barnen så lite idag.

Halv tio fick jag skuldkänslor över att jag var så hård mot dem.

Klockan tio kommer jag börja undra hur tidigt de kommer vakna imorgon bitti....... :-)