fredag 9 september 2011

Fredags i sängen!

Nu är laptopen i sängen, kuddarna är fluffade och filmen är på :-)

Mysigt!

"Tyst min mun så får du socker"

Idag när jag skulle hämta Michelle (5år) stod hennes fröken (världens bästa fröken!) och pratade med en pappa av utländsk härkomst.
Diskussionen handlade om huruvida pappans son fick äta gris eller inte. Pappan var aningen upprörd.

- Vi äter inte gris, det står i hans papper!
- Det visste jag faktiskt inte, men jag håller koll på det, jag skriver minus gris här.
- Ja tack, ni får gärna äta gris, men i vår familj gör vi det INTE!
- Okej då vet jag det! Igår åt han nämligen gris och han tyckte det var jättegott och åt massor! :-)

Redan när hon började på meningen "igår" så anade jag vad hon ville säga och tänkte avbryta henne med "tyst min mun får du socker!" men hejdade mig.

Pappan blev INTE glad kan jag säga. Jag gick när jag såg att han blev vit i ansiktet och var just idag jätteglad att jag inte var i hennes kläder ;-)

Test

Bubban är testobjekt för att blogga från ajfånen :-)

Testar att blogga ifrån ifånen

Jobbigt.....:)

Jag ångrar mig.........

Jag lydde ert råd och lät foppatofflorna stanna hemma.
Jag tog stövlarna.
DÅLIGT val. Mycket dåligt val.
Mina anklar är färdiga att säga upp sig och jag kommer inte gå en enda meter i onödan idag.

Förvåningen var stor på morgonkvisten

Inför min kommande födelsedag på tisdag har bästaste samboskapet införskaffat mig en födelsedagspresent.
Eftersom han själv vart väldigt nöjd med sitt köp kunde han således inte hålla sig, utan jag fick helt enkelt presenten igår.
Och det var......... *trumvirvel*

En I-phone!!!!!!!!!!!!!!
Lyckan vart fullständig och samboskapet började genast pilla med det så att jag skulle kunna få igång den. Min gamla mobil öppnades, simkort pillades ur och klipptes i. Men I-phonen gillade ändå inte sim-kortet och den gamla mobilen gillade inte alls ett sönderklippt sim-kort.
Så där stod jag i går kväll och insåg plötsligt att jag inte skulle ha någon väckarklocka till morgonen.
Samboskapet lovade dyrt och heligt att ställa sin väckarklocka så att jag skulle komma upp.
Vad händer?
Kl 5 på morgonen börjar min gamla mobil troget sjunga "I want to laaaaay you down on a bed of roseeees"............... som den gjort i så många år nu.
Man kan inte se klockan på den.
Man kan inte sätta på den.
Men sin vana trogen sjöng den lik förbannat för mig så att jag kom upp i tid :-) 

torsdag 8 september 2011

Vill man vara fin får man lida pin!

Utan att tänka på att jag under den gångna mammaledigheten haft flata skor, helt utan tillstymmelse till klack, slängde jag till dagens klädval på mig ett par vadhöga svarta stövlar med ca 8 cm hög klack.
Smart, Mallan, mycket smart.
När arbetsdagen var slut och det var dags att hämta alla barn kunde jag inte hålla benen raka och fötterna var så misshandlade att det kändes som om jag gick runt på knivar.
Tankarna fördes till sjöjungfrun Ariel som enligt sagan utstod denna smärta bara hon fick ett par ben att gå med och jag förbannade min egen dumhet eftersom mitt val av skobeklädnad var lika genomtänkt som att ta på sig vinterjacka i 30 graders värme bara för att den råkar vara fin.
Mina fötter bönar och ber mig att jag ska ta foppa-tofflorna på mig på jobbet imorgon och jag är frestad att ge efter ;)