Fortsatt bitter

Jag ältar dagens händelser på jobbet och även om jag fick ett efterlängtat besök av finaste A-L så har min ilska inte dämpats.
Jag har vigt 8 år av mitt liv till att kämpa, vara lojal och försöka se till att hålla vårt lilla coachgäng på 6 personer glatt och positivt även om vi många gånger kämpat i motvind och jobbat i ett ständigt kaos eftersom vi haft oerfarna chefer som inte kunnat strukturera upp oss.
Den gnista som jag haft tidigare dog dock idag när lilla chefen sa:

- Ni måste komma överens. Ni har ju exakt samma erfarenhet och kunskap.

Efter den uttalade meningen bad jag både lilla chefen och den illasinnade kollegan att högaktningsfullt slänga sig i väggen och stormade ut ur rummet.
Lilla chefen jämför mina 8 år mot den illasinnade kollegans ynka 9 månader.
Samma erfarenhet och kunskap?!
Jag ger upp.

Å andra sidan så ställs saker och ting på sin spets och nu när hela ledningen vet att jag är förgrymmad kan jag ju öppenhjärtigt dela med mig av mina tankar utan att behöva vara rädd för att trampa på några tår och orsaka missämja.
För det har jag redan gjort.
Efter regn kommer solsken och jag kommer åtminstone få ur mig min bitterhet innan jag lämnar dem.