Förvåningen var stor på morgonkvisten

Inför min kommande födelsedag på tisdag har bästaste samboskapet införskaffat mig en födelsedagspresent.
Eftersom han själv vart väldigt nöjd med sitt köp kunde han således inte hålla sig, utan jag fick helt enkelt presenten igår.
Och det var......... *trumvirvel*

En I-phone!!!!!!!!!!!!!!
Lyckan vart fullständig och samboskapet började genast pilla med det så att jag skulle kunna få igång den. Min gamla mobil öppnades, simkort pillades ur och klipptes i. Men I-phonen gillade ändå inte sim-kortet och den gamla mobilen gillade inte alls ett sönderklippt sim-kort.
Så där stod jag i går kväll och insåg plötsligt att jag inte skulle ha någon väckarklocka till morgonen.
Samboskapet lovade dyrt och heligt att ställa sin väckarklocka så att jag skulle komma upp.
Vad händer?
Kl 5 på morgonen börjar min gamla mobil troget sjunga "I want to laaaaay you down on a bed of roseeees"............... som den gjort i så många år nu.
Man kan inte se klockan på den.
Man kan inte sätta på den.
Men sin vana trogen sjöng den lik förbannat för mig så att jag kom upp i tid :-)